hemsk

Mjaha, igår var jag i stan med Amanda. Ingen bio då, men vi köpte lite stuff. Det var roligt, som vanligt haha, trots att jag var rätt trött. Seriöst, jag slog Amanda typ minst 5 gånger för box, sen ska ni veta vilken jävel hon var när hon äntligen hann se en före mig. Knytnäven rakt på skulderbladet. Och så kommer någon hög jävel och säger "sluta slåss, det är inte bra att slåss" och jag garvar rakt ut typ. Hahhaha, sen när han gick iväg och jag såg såg en box och slog Amanda och snubben vänder sig och hojtar igen  att vi ska sluta. We heard you the first time, shut up typ. ><' Det var roligt.

 
Min hushållspappershållare som jag gjorde på träslöjden är cool.

På vägen hem tog jag som vanligt brevlådan. Vet inte vad jag tänkte när jag såg att ettt var till mig och att det stod någonting om gymnasieintagning. Blev förmodligen rätt glad, eftersom att jag för någon dag sedan blev aggressiv för att jag inte kunde kolla den preliminära grejen för de tre skolorna jag sökt till inte ligger i mitt intagningskanlsi osv. Så det var ju ändå rätt roligt och spännande att jag fick hem det nu.

Allvarligt talat så kändes det som jag var i en film. Så typiskt. Första gången i mitt liv som jag inte kan vänta i 2 minuter på att öppna ett kuvert, utan medan jag lunkade ostabilt hemåt så rev jag upp det. Vinglade till eftersom att det var svårt att gå samtidigt. Stannar upp och dör när jag till slut ser att en ruta med "nej" framför är ikryssat. Det tig sjukt lång tid att komma hem. En del av mig verkligen dog, för det fanns bara i en lapp för en av skolorna, och jag kom alltså inte in på mitt förstahandsval. Den enda jävla skolan jag verkligen ville gå i. Hallelujah. Inriktningen var tydligen lokal i alla fall. Jag fick seriöst tårar i ögonen och jag tror fan att jag grät lite halvsegt en stund.

Nu sitter jag bara här och tänker en jävla massa opassande svordomar. Så deprimerande. För seriöst, känslan av att hålla brevet var nog bara.. det var spännande typ. Öppnandet var typ det mest dramatiska ögonblicket i mitt liv. Okej, kanske inte men whatever. Jo typ. Läsandet innan jag hittade vad jag ville var bara drygt och stressande. Sedan dog jag tillsammans med alla mina känslor, förutom den ledsna, sorgliga GAAAH, jag kan inte uttrycka mig ordentligt. Och sitter du och tänker att jag överdriver så säger jag bara, go fuck yourself. 

- Bite me.