hemsk

WELL WELL WELL, HÄR KOMMER ÄNNU ETT HELT FREAKIN' MENINGSLÖST INLÄGG FRÅN.. ME!


God dagens. Ok, i knooooooow that I really should plugga, så att jag senare i veckan slipper klaga på att allt kommer på en och samma gång, men jag kind of fastnade i bloggen när jag skulle kolla om sjuklingen Amanda kommenterat tillbaks.. (no reason why, just as pointless as anything else I do).

Först skola. Vi torrdestillerade träkol (som btw luktar rökt korv och sitter i ordentligt), hade 55 min lång rast, fick låna Ondskan  som det skall göras en bokanalys på, hade lunch rast *slantad korv, hahahha*, the french teacher trodde att jag sa åt honom att hålla käften, knatade 5 fucking varv runt "slingan" med Emms, lite mys ändå att prata. Buss hem. Milton was sad. (?) Tog något att äta hemma. Satt sedan ca en timme och skrev en krönika till svenskan. Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaasnöjd med innehållet. Hoppas på att det är som en krönika ska vara .. Or else I will commit some kind of suicide, dude. *Härligt ifall min svenskalärare läser detta och ser att jag var asnöjd och sedan klämmer hon dit asmycket fel med en fet röd penna och sedan iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiicke gooodkänd! Yeah. Hej Anna!*vinkar**

And now I have to do 26 NO-frågor. Fy fan. Organisk kemi eller nått. Kill me?! NO är verkligen inte min grej. God, inte taggad på g, tack så mycket.

Dagens låt: Do I Make You Proud, Taylor Hicks. *well, here we've got a happy song. Nästan ^^*
 
I've never been the one to raise my hand,
That was not me and now that's who I am.


Because of you I am standing tall,
My heart is full of endless gratitude,
You were the one, the one to guide me through,
Now I can see and I believe it's only just beginning.


This what we dream about
But the only question with me now
Is do I make you proud?
Stronger than I've ever been now.
Never been afraid of standing out.
But do I make you proud?


- Thanks, men ni fattar inte ändå. *följade bild är för dagens tema, got inspired*