Lilo och Stitch & Ace Ventura: Den galopperande detektiven rider igen.
Minns inte om det var igår eller förrgår, men jag såg Lilo & Stitch (min pappa var så vänlig att låna mig vardagsrummet, där vhs:en finns). Vad jag älskar denna film. Den är ju helt underbar. Jag orkar inte beskriva den mer nogrannt, om varför och så där. Jag vet redan, jag har tyckt samma sedan jag såg den på bio för 5 år sedan och mamma köpte den åt mig. Och ingen annan bryr sig heller så, whatevör..! Men den är så rolig, så fin och innehåller massor med småsaker och musiken är ju förhelvete inte att tala om. (Nej, det är inte bara för att hälften av alla låtarna är Elvis, de hawaiianska låtarna som de dansar hulahula till är bannemig grymma).
Men ja. Har ni inte sett den så rekommenderar jag den muskulöst (?!). Hah. Och uppföljaren eller uppföljarna och serien sucks in comparison.
Och så igår såg jag då början av Ace Ventura nummer två, som Amanda även denna gång tvingade mig att se. Blev dock trött redan efter första pausen (jag såg den senare på kvällen, spelade in) och såg klart den idag. Den var rolig. Inget mer att tillägga, haha. Luhu-seher. Eller något, bwah.
Hahahahaha, när de röda bären flög!