hemsk

Jag kom på filmen jag glömt. Walk the Line  som är fruktansvärt bra, det tycker jag verkligen. Joaqin !"#¤%&/()=? Phoenix är grym och tillsammans med henne, Reese Witherspoon blir det verkligen inte sämre. Jag älskar sången. Jag älskar Cash. Filmen är muy fucking bien. Och Tyler Hilton som Elvis, hahaha.

Efter filmdag/kväll med Linda, där det kändes uppgivet på kärleksfronten i typ alla vi såg, slog jag på filmen som hon lånade mig. Om ödet får bestämma och det var tack vare framsidan som tydligt avslöjade det typiska som fick mig att se den. Jag behövde ett lyckligt slut. Tack. Men jag gillar tydligen John Cusack. Kate Beckinsale är ju inte så illa heller minsann.

Efter ett tags tvekande kollade jag också på Ciderhusreglerna  igen. Jag tyckte ju att den var så bra första gången att jag läste hela boken, på engelska (lite svårt, tog hela förra sommarn). Men nu kände jag att jag kanske skulle förstöra boken som jag kämpat med om jag såg filmen. Den var ju så helt egen från filmen. Knappt samma historia. Men, jag såg den och insåg att jag inte alls mindes filmen särskilt väl, men att många av dialogerna i princip hade boken som manus. Inte så negativt, men det är hemskt att se en sex- kanske sjuhundra sidor lång bok klämmas ner på två timmars film. Nu förstår jag hur alla Sagan om Ringen- och Harry Potter-läsare känner. Men bortsett från det, Herrarna Hallström, McGuire och Caine så är det fortfarande en väldigt bra film. Musiken är freakin' splendid.

Efter att suttit och sjungit "duuuuu ååååå jaaaaag vi träffades iiiiii eeeeen dröööööm" halva kvällen igår så tittade jag på Törnrosa  idag. VET NI HUR FRUKTANSVÄRT GAMMAL DEN ÄR? Taha. Den är bra. Lite error här och var, men hallå. 1959. Man har ju överseende.