En explosion av patetiska tankar och skam.
Det borde inte varra såhär. Jag upprepar; Det borde fan inte vara såhär. Ingen logik. Jag sitter här, helt paralyserad. Kan inte göra någonting. Jag känner mig sjuk. Varför? Varför är det så? Jag frågar mig själv. Jag kan inte svara. Det är så fel alltihop. Jag tänker fel. Jag säger fel. Jag gör fel. Allt är fel. Varför fortsätter jag då? Jag skapar problemen. Varför? Varför vill jag ha problem? Det vill väl ingen ha? Jag ska väl vara glad om jag inte har det, så jag undrar vad fan det är jag sysslar med. Patetiskt. Vill jag ha något att skylla på? Patetiskt. Att gå och dränka sig är ett alternativ just nu, fast kanske inte så bokstavligt. Patetiskt. Jag skäms men publicerar det här ändå. Patetiskt. Men ingen vet mer än jag så det kvittar. Jag ska veta, jag ska läsa. Det är självskrivet. Resten orkar jag inte bry mig om. Patetiskt. Hemskt. Jag skäms över mig själv och sättet jag tänker på.
- Good luck sleeping later tonight alltså.