Sorg över minnen.
Här satt jag. Lyssnade på mina deprimerande skivor. Jimmy Eat World - Hear You Me. Gick in på Malins blogg. Känner tårar samlas upp i ögonen för andra gången ytterligare än gång. Ok, kanske för att jag redan var igång. Men i alla fall. Det är sorgligt. Jag tycker det. Det känns inte så särsklit ofta, det måste jag medge men i stunder som dessa.. Ja då går inte inte att låta bli att tänka på hur tråkigt det är. Jag vet att jag förut sa att det sorgligaste var att vi, 9a och 9b aldrig kommer vara samma igen. Men nu. De som jag är nära, vad kommer hända med oss? Åh. Jag vill inte.
I alla fall. http://youtube.com/watch?v=9pQo9OQlIB8&feature=related & http://inloveanddeath.blogg.se (inlägget med alla bilder) är inte ett lyckopiller direkt. It could be, men inte för mig.