hemsk

Not good. Not good at all. Observera! Den här typen av inlägg brukar få kommentarer om att dämpa ens humör till det sämre.

What a day. Inte mycket att hurra för. Jag tror att jag har en tendens att få folk på dåligt humör, även fast det inte är min avsikt. Följderna suger ännu mer, för när någon är på dåligt humör så är det stor chans att jag blir det. Jag är så sjukt lättpåverkad. Helt otroligt.

Det är som en ond cirkel! :o LoL. God damn. Men faktiskt.

Ibland funderar jag på om jag verkligen är gjord för ett liv med andra människor. Jag kanske passar bättre tillsammans med lite dammråttor i en cell anpassad efter endast mig. Vad sägs om det? Jag kan åtminstone bli en sån där nu... Nej. Inte nunna. De har inga fria händer, om man säger så. Hm.. vad passar mig bra då? Herregud. Här sitter jag och funderar på vilket sätt jag bäst kan leva ensam. Hon som jobba med människor.. Errh. Något är fel. *einsteinglödlampa* Jag kom på det! Mitt privatliv borde kanske levas som en eremit, men sedan då när jag faktiskt (förhoppningsvis) har ett jobb, så kan jag kanske kontrollera mig själv. Jag kan starta min egen firma (LOL!) och eh.. Ja. Inte bli alltför personligt engagerad i det jag jobbar med. Yeah. Inte för att jag kommer att klara av att leva i celibat på den sociala fronten, men drömma går ju.

Nej, jag har inget emot människor. Jag menar ju bara att jag har dålig inverkan på folk och att de förmodligen skulle vara glada om jag bara höll käften mycket oftare. Därför.

- Understood?