hemsk

Verkligen. Verkligen inte. Verkligen. Verkligen inte.

Och så vidare.

Jag ser framför mig hur jag slits itu, precis på mitten och allt inuti mig rinner ur, ner på marken och långt, långt bort längs den kalla och grusiga vägen. Hur hittar man slamsor av en människa som en gång varit? Vem vill ens försöka att hitta något så äckligt?

Oj så patetiskt.