hemsk

Hur många gånger har du inte bett till det här övermänkliga, som du förmodligen inte tror ens tror på, att du ska få chansen? Chansen att göra något, chansen att visa något, chansen att ta chansen. Men de få gångerna man har den i sin hand, hur ofta väljer man då att fråga? Att säga? Att visa? Att göra? Alldeles för sällan. Jag önskar att jag vid dessa tillfällen alltid kände mig säker på att jag skulle ta den. Bara ta den och inte tänka. Bara låta handlingen rusa iväg före tankarna. Bara en gång, på riktigt. De gångerna man gör något utan att tänka sig för räknas högst troligen inte. Inte de som man vanligen skulle tänka på. Slumpmässiga handligar, ovärda att hänge en tanke räknas inte hit eftersom att man inte önskat de tillfällena. Men bara en gång, skulle jag vilja få den chansen på riktigt. En enda. Den enda som kanske skulle ha betytt något.