men fan

du gör mig galen.    ibland känns det som att du vill att jag ska hata dig.  Hela tiden säger du samma saker.

men jag måste erkänna att ibland frågar jag mig själv om jag vill vara arg på dig .

men inte alltid, du är en av de få närmaste vänner jag har och jag vill inte att det ska gå åt helvete.

har redan förlorat en och jo tack det räcker och blir över.      kommer att vara arg först över det som fick oss att splittras,  sen efteråt när det är försent att ångra sig så blir jag arg på mig själv.

men just nu klarar jag inte av det du håller på med.   för mycket liksom.  det går mig på nerverna.


Men ändå undrar jag hur du ser på saken.  Du kanske tycker att jag är en j*vla idiot som inte uppför sig som en äkta vän borde.   Kanske är därför du ifrågasätter våran vänskap sådär kallt,  dock på msn, så man tar det inte på samma sätt som man gör om du skulle säga det till mig direkt.

Men det känns som att v gör det om och om igen.   Onödigt.   Onödigt som fan.



- helvete.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback