hemsk

Jag lyssnar på dessa om och om igen. Har gjort det i mer än 1,5 timme. Varannan gång sådär. Inte konstigt att jag känner mig som jag gör. Sj'lvklart hittade jag en video med det bästa och sorgligaste programmet One tree Hill.

 


Det är den 11 juni 2008. Ok, nej för klockan har passerat tolv, men ni fattar. Idag slutade 9a och 9b på 3B, Gransäter officiellt att existera. Förstår ni hur jävla sorgligt det är? De flesta tycker att det är hemskt för att vi aldrig kommer att träffas igen. Det är nog inte det värsta för mig. Jo, det är visst så att det finns vissa jag verkligen inte kommer att träffa om det inte är på återträff osv. Sedan tror jag att om man har viljan kan man ses. Åtminstone pratas vid? Ja, jag inser att det är så det alltid låter. Sedan slutar det med absolut ingenting. Vilka är det jag pratar om liksom? *suck* Men i alla fall. Det går om man vill tror jag. Åtminstone ett tag. Men grejen är att vi  slutar här. Vi finns inte mer. Inte som innan. Det är inte samma sak. Det är inte "våran klass" längre. Det är det värsta. Vi kommer aldrig att vara här igen. Från och med nu kommer det alltid att vara "förut", "då". Det är liksom slut på denna period i livet, om man ser det så. Dessa människor. Vi kommer alltid att komma ihåg det, men vi kommer aldrig kunna vara där igen. Det kommer aldrig finnas på samma sätt.

Överdriver jag? Förmodligen. Jag kommer kunna läsa det här senare och tänka att jag var påverkad av musik och tankar. Men fan, det är såhär jag känner. Denna klass var helt underbar egentligen. Och när jag nu inser att jag redan säger "var" om klassen gör ju inte saker bättre. Jag vet, jag träffar de allra flesta på fredag när det är bal. En jag är säker på att han inte kommer är Freddan. Han kommer inte på balen. Och så bor han långt åt helvete typ. Farväl Fredrik? Vi ses om ett år på återträffen typ. Nej helvete. Helvete.

Men faktiskt. Vi (?) brukar prata om att det är rätt bra sammanhållning i klassen. Det kanske bara är från min plats. Men jag har i alla fall trivts så otroligt pisshelvets bra. Inte konstigt att jag blir så himla emotionell när jag tänker på att det är aldrig mer nu.

- Jag kommer verkligen sakna allt.