Illustrationen av kontraster.

Igår var en bra dag. Tanken på smörgåstårta var en viktig del. Ok skoldag har jag för mig, plus trevligt fördelsedagsfirande. Dessutom fick jag hem filmaffischen från Lindas jobb.




Jag har tappat bort något. Något som jag höll i utan eftertänksamhet. Tog för givet att det skulle ligga kvar i mitt grepp. Släpper dig inte . Men det gjorde jag. Handen öppnades och jag blev tvungen att lägga undan det. Tom hand. Utelämnade det. Vem håller om det nu? Efterlyser en vän. Borttappad. Jag har tappat bort något. Borttappad. En ståltvål.  För det finns dagar då jag inte orkar, inte vill. Längtar framåt. Längtar tillbaks. Man känner sig som någon som är i vägen, förstör. En ond sjukdom som sveper förbi i byar och dödar alla som inte har strukit lammblod över dörren, tar alla som inte vet hur man skyddar sig mot mig. Men inte varje dag. Varje dag får man inte den känslan. Vissa dagar känner man sig som en frisk vind, som för något gott med sig. Inte varje dag, självklart inte. Fast det är det dåliga som man minns. Det är det som tar över tillslut. Känslan om det dåliga är den som sitter kvar längst och hårdast. Som lukten av äcklig fisk som inte går att skrubba bort. Om man inte har en ståltvål som får bort det. Det har jag inte. Bara diskhon. Men den kan man ju inte släpa med sig. Så stanken sitter kvar längre. Känslan om det dåliga sitter kvar längre. Då bultar tanken. Tanken på att jag kanske inte vill mer. Tanken på att jag är less på att det ska vara just såhär. Tanken på att det är detta  som gjorde att jag förlorade något som jag tog för givet. Tanken på att jag är trött på att känna mig som en hemsk människa, hemsk vän och hemsk dotter. Tanken på att jag faktiskt är  allt det där när jag tänker självaste tanken. Så jag behöver den förbannade diskhon hela tiden. Det funkar inte. En ståltvål vore underbart. . "Bli min ståltvål igen" skulle jag ha sagt, om detta  inte fanns. Då hade jag kunnat efterlyst min vän. Sökt med de största strålkastarna och bästa hundarna. Ståltvålen var ju viktig.


Kass illustration av inspirationen då blomman föll till marken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback